KRONHOLMEN HÄRNÖSAND

🔗LÄNK TILL: INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Kronholmen: Sidan har specifika samlingar med gamla fotografier från stadsdelen Kronholmen i Härnösand. Detta inkluderar bl.a bilder på den gamla busstationen som byggdes 1930. Busstationen inrymde café, bensinmack och Philipssons bilförsäljning. 1967 byggdes en ny busstation på norra sidan Nybrogatan.  Läs om den historiska färjerodden mellan Kronholmen och Härnön som pågick under 1800-talet innan broförbindelserna byggdes.

Perongen / Härnösands Järnväg. 1955

Första motorvagnen i Härnösand, 1925. Det var en så kallad ångvagn då den drevs av ett ångmaskineri. Mannen med vitt skägg är Dr. Kaijser.

Bangård / Härnösands Järnväg.

Nybrogatan

Väntsal Härnösands Järnvägsstation.

Härnösand fick sin järnvägsstation år 1893 i samband med öppnandet järnvägssträckan Härnösand-Sollefteå.

Stickspår Härnösands Järnväg.

Första eltåget 1958

Viadukt-Järnvägsområde / Riksväg 13

Torsviks Sågverk Ab / Torsvikgrundades 1922. 1927 beslutar man om plywoodtillverkning och man bygger om fabriken. 1931 påbörjar man tillverkning av lamellträ. 1940 ödeläggs fabriken av en eldsvåda. 1942-1943 tas den nya fabriken i drift. Vid mitten av 1970-talet var ett hundra tal personer anställda vid fabriken. Den 30/6 1980 lades fabriken ned och 1984 revs byggnaden.

År 1845 beslöts att ordna med färjerodd mellan Kronholmen och Härnön. En roddbåt skulle anskaffas och två bryggor skulle ordnas genom stadens försorg. Den som antogs till roddare skulle vara berättigad att uppbära 8 rundstycken banco av varje passagerare mot skyldighet att alltid stå till tjänst mellan kl. sex på morgonen och tio på kvällen från början av Maj till början av augusti samt den övriga tiden så länge dagsljuset räckte och sundet var öppet. Bryggorna ordnades ungefär nedanför nuvarande Stadshotellet. En särskild färgroddsordning fastställdes 1848. Denna innebar två båtar och två samtidigt tjänstsgörande färjkarlar. Dessa skulle tillse, att det alltid fanns en båt på vardera sida av färjleden. När en båt blev upptagen, skulle alltid båten på motsatta sidan också ros över, oavsett om passagerare fanns eller inta. Den relativa ringa avgiften irriterade trots allt kronholmsborna. Man menade, att när de på Härnön boende fick gå gratis på gatorna, borde även färjrodden vara gratis. Flera framställningar om fri överfart gjordes också till magistraten och drätselkammaren men utan resultat, frånsett att det bestämdes, att skolbarn skulle få åka gratis vid färd till och från skolan. Trafiken växte. Hösten 1876 anhöll en ångbåtsägare att få ersätta roddbåtarna med en mindre ångbåt. Drätselkammaren ställde sig emellertid avvisande. Anledningen var närmast, att vederbörande båtägare också tänkt att ibland få använda sin båt i trafik på Älandsfjärden. Han skulle visserligen vid sådana tillfällen tillse, att roddbåtar fanns tillgängliga, men drätselkammaren ansåg arrangemanget för osäkert. Stadsfullmäktige beslöt i alla fall på vissa villkor medgiva projektet, men planera på en ångfärjeförbindelse blev aldrig förverkligade. Våren 1878 höjdes taxan för överfarten till 2 öre på dagen och 5 öre på natten. Kronholmsborna satte då in egna roddare, som konkurrerade med stadens. Dessa senare blev givetvis ekonomiskt lidande, varför de klagade och ville ha bort konkurrenterna. I annat fall hotade de med att säga upp sig. Enda resultatet av aktionen blev emellertid, att magistraten beordrade hamnmästaren att tillse, att stadens landningsbryggor blev förbehållna stadens egna roddare och att dessa inte på något sätt blev hindrade i sitt arbete. Konkurrenterna kunde enligt drätselkammaren få hålla till längre mot norr vid Backgränden. Där hade man redan ett år tidigare fastän utan egentligt resultat sökt ordna en andra färjled på grund av “den starkt anlitade samfärdseln mellan Kronholmen och den övriga staden”, som det hette i kammarens skrivelse i ärendet till magistraten. År 1879 sänktes taxan till 1 öre på dagen och “konflikten” bildades. Här må för fullständighetens skull inflikas. att man alltsedan år 1886 brukat ha en flotte utlagd mellen Kronholmen och Härnön till lättnad för trafiken framförallt vår och höst, när isen varken “bär eller brister”. Från början var bron endast avsedd för gående meen från och med år 1884 var den förstärkt och blev tillåten även för åkande. Sedan Nybron tagits i bruk hösten 1894 och flottbron till Kronholmen blivit överflödig, kom den i många år att tjänstgöra som extraförbindelse över Kanalen vid Packarlaven, en genväg bl.a. för besökande till badhuset på norra delen av mellanholmen.

Gamla busstationen Kronholmen sent 50-tal. Busstationen byggdes 1930. Busstationen inrymde Café, bensinmack och Philipssons bilförsäljning. 1967 byggdes en ny busstation på norra sidan av Nybrogatan.

Gamla elverket Kronholmen.

Bränneritjärn / Bockholmen. Härnösands första varmbadhus på Bockholmen år 1878, Bränneritjärnen, Kronholmen, cirka 1910. Än idag finns texten “Bad” på fasaden

Bygget av Nybron

Härnösands Import / Kronholmen

Gamla busstation. / I slutet av 1950-talet

Gamla busstation.

Nya Norrland / Strandgatan

Bylunds Finbageri / Strandgatan 6 och Palmérs tobaksaffär Strandgatan 4. I bakgrunden till vänster skymtar Hotell Norrland.

Tingshuset / Nybrogatan.

Flodins Bageri / Ådalsvägen

Flodins Brödförsäljning.

Härnösands Ångsåg. Anlagd år 1860 på Kronholmen.

Holmens Mekaniska Verkstad / Kronholmen

IC-Bensin Service / Strandgatan.

Gamla Busstation / I Härnösand.

Folkets Park / Ådalsvägen (Gamla riksväg 13)

Örnbergs bröd / Holmgatan.

Kronholmen April 1964 / Stadens första varmbadhus på Bockholmen år 1878, Bränneritjärnen, Kronholmen, cirka 1910. Än idag finns texten “Bad” på fasaden

Kronholmskajen byggs. Foto från 1890-talet

Nynäs Bensinstation