Visningar: 164
LÄNK TILL: INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Gamla Rådhuset 1912 / Rådhuset som revs och flyttades till museet 1920. Gamla Rådhuset, numera på Länsmuseet uppfördes år 1725-29. Norra Armén hade sitt högkvarter i byggnaden under ryska kriget år 1809. Sverige förlorade kriget varpå Sverige och Finland splittrades. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering år 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. I tornet installerades ett Stjernsundsur samt en rådstuguklocka för vårdringning. Klockan skulle varna folk. Skulle en brand eller annan olycka inträffa ringde någon i klockan för att varna omgivningen. Gamla Rådhuset hade i källaren en arrest- och tortyrkammare som kallades ”Kistan”. När konstverket Evolution skulle sättas upp gjordes gjordes en lättare utgrävning som visar att det finns en källare med brännskadade väggar kvar i marken. Brännskadorna tyder på att den hör till det gamla Rådhuset, som ryssarna brände ned år 1721. I Rådhuset samlades stadens styrande män under ledning av borgmästaren. De beslutade om skatter och hjälp till de fattiga, dömde brottslingar och löste tvister mellan grannar. Rådhuset hjälpte även Härnösandsborna att hålla ordning på tiden. I tornet satt en 204 kg tung rådstuguklocka som ringde en gång i timmen. Ljudet av klockan hördes ut över hela staden så alla visste vad klockan var. På bottenvåningen fanns en krog och rum där viktiga gäster kunde sova över. Ja, det var faktiskt en av Härnösands finaste krogar…på den tiden, den gamla Stadskällaren. Handelsmän och hantverkare ordnade fester i rådhusets stora sal. En förödande stadsbrand år 1710. Branden orsakades troligtvis av ett bortglömt ljus på en vindsvåning i en av stadens sjöbodar. Rådhuset var från början falurött med blå knutar men målades vitt år 1815.
Rådhuset 1927
Sedan ryssarna brände staden år 1721 byggdes nya trähus för skolorna och Domkapitlet. I slutet av 1700-talet beslöt man att ersätta dessa med en stenbyggnad för att minska brandrisken. Olof Tempelman fick i uppdrag att rita huset. Enligt uppgift skall Gustav den tredje ha medverkat vid tillkomsten av pelarrotundan. I nedre våningen klassrum för trivalskolan och gymnasiet. I övre våningen lokaler för Domkapitlet. Huset togs i drift år 1791. År 1849 inleddes en ny utveckling på det högre skolväsendets område. Gymnasiet och trivalskolan slogs ihop till ett enhetligt nioårigt läroverk. Det dröjde inte länge förrän läroverket behövde nya lokaler. Lokalproblemet löstes på så sätt att staden år 1879 köpte stenbyggnaden att användas till rådhus. En ny läroverksbyggnad byggdes vid Brunnshusgatan.
Rådhuset
Domkyrkan: Staden växande invånarantal i slutet av 1700-talet gjorde den gamla kyrkan otillräcklig. Efter många diskussioner beslöt sockenstämman i maj år 1797 att en ny kyrka skulle byggas. Av olika anledningar uppsköts verkställigheten av detta beslut och inte förrän den 2 april år 1837 fattades det avgörande beslutet under biskop Frans Mikael Franzéns ledning. Försommaren år 1842 revs den gamla kyrkan. Någon egentlig fart på byggandet blev det inte Carl XIV Johan godkänt ritningarna den 20 november år 1843. Den 28 juni år 1846 invigdes kyrkan.
kommentarer