BACKHOPPNING I HÄRNÖSAND -

Sven Selånger, Kjell Sjöberg, Jan Boklöf. Tre backhopparlegender i Sverige. Härnösand hade Hans Nordin, Älgarna. Tre gånger svensk juniormästare och elva vid OS i Oslo 1952. Backhoppning var en populär vintersport i Härnösand, berättar Kjell Wallanger som själv var en lovande hoppare i Älgarna. Han var även en duktig keeper i Älgarna och har skördat framgångar i draghundsport. Älgarna hade ett mycket starkt juniorlag bestående av Åke Östlund, Lasse Ström, Kjell Wallanger, Kenneth Gardeland, Leif och Gunnar Gradin. Backhopparna höll till i Polstjärnebacken i Hälletorp med ett backrekord på 42,5 meter.Polstjärnebacken revs 1968. Det hoppades också i Spekstabacken och Kapellsbergsbacken som ritats av Sven Selånger. Vid invigningstävlingen kom drygt 1500 åskådare. Båda backarna fick dock en relativt kort historia och revs 1956.

Kjell Wallanger i Polsjärnebacken 1961 Backrekord 42,5 meter

Polstjärnebacken Hälletorp. Backrekord 42,5 meter

Stilstudie från 60-talet

Minnen från 50-talet. / Redan på 50-talet hade “Polis” elljusbelysning, träningshoppning kunde då genomföras även på kvällstid. Det fanns även en liten backe bredvid där hopplängden var ca: 12-14 meter där vi småpojkar fick hålla till. Vi fick hoppa i skenet från den stora backen och det var inte alltid lätt och veta när man skulle landa. I 12 års åldern tyckte jag och Åke Östlund att det var dags att testa den stora backen (Backrekord 42,5 meter) men de tyckte inte de äldre backhopparna var någon bra ide. Efter avslutat kvällsträning släcktes belysningen ned och alla backhopparna gick i samlad trupp i mörkret in mot stan.

Brilliant ide / Vi kom på den brillianta idén att om vi sackade efter skulle de inte märka att vi vände om och gick tillbaka till hoppbacken. Naturligtvis hade vi koll på vart belysningen tändes, sagt och gjort. Åke och jag gjorde var sitt hopp och klarade oss helskinnad ned, lyckan var fullkomlig. Det vi inte hade räknat med var att skenet från hoppbacken kundes ses över hela Hälletorp som naturligtvis de äldre hopparna upptäckte och anade ugglor i mossen att allt inte stod rätt till. Vid nästa träning blev vi utfrågade om det var vi som hade tänt belysningen och tjyvhoppat, det var bara att erkänna. Senare fick vi tillåtelse att hoppa i den stora backen med överinseende av de äldre hopparna.

Flygfärdiga / Efter några år var vi flygfärdiga för större uppgifter, vi fick åka ut och tävla under ledning av vår tränare och mentor “Pelle” Westerlind som betydde allt för oss. Det var träningsläger, DM-tävlingar, Junior-SM och andra nationell tävlingar och även pröva lyckan i de stora backarna som (Hallstabacken / Backrekord 105 meter) (Paradiskullen / Backrekord 77 meter). Älgarna hade ett mycket stark juniorlag bestående av: Åke Östlund, Lasse Ström, Kjell Wallanger, Kenneth Gardeland, Leif Gradin, Gunnar Gradin m.f.

Lovande Älgajuniorer / Kjell Wallanger, Friberg, Åke Östlund. “Polis” var ett populärt utflyktsmål för många Härnösandsbor på söndagar, det var nästan en folkvandring. Efter att bevittnat backhopparnas spektakulära luftfärder så skidade många över Bondsjön is till Cafè Näsgården för en fika.

Polstjärnebacken 1962

Kapellsbergs hoppbacke

Året var 1944, januari . Mitt under brinnande världskrig beslöt Brännan IF:s backhoppare att bygga Kapellsbergsbacken. Legendaren Sven Selånger hade ritat backen som byggdes mycket snabbt. Redan 10 mars var den färdig för invigning, och det var premiär för tävling i elbelysning. 1.500 åskådare fanns på plats, en härlig publiksiffra. I Brännan IF: s jubileumsbok (1930-1990) läser vi: ”Sven Selånger gjorde ett invigningsåk och i seniorklassen belade en trio brännahoppare de främsta platserna. Kjell Norrman, Olle Hultgren och Totte Jonsson var namnen. I juniorer födda 26-27 vann Åke Wennerlund, en hoppare som var framgångsrik några år därefter.” Samma år köpte Brännan även Speckstabacken av Härnö IF för 1000 kronor. Nu började en intensiv och framgångsrik period som dock inte pågick så länge. I slutet på 50-talet var nedläggningen att sorgligt faktum. Speckstabacken revs och Kapellsberg gick samma öde till mötes 1956. Backrekordet i ”Kapells”? Jo, 37 meter, okänd innehavare. Kapellsbergsbacken hade legendaren Sven Selånger som konstruktör. På bilden ser vi Vanföreanstalten och Punkthuset. Punkthuset byggdes 1956.

Förbundskapten Åke Östlund

Åke Östlund mycket duktig backhoppare i Älgarna, tillhörde svenska junioreliten. Efter ett olyckligt fall i ett träningshopp vid JSM i Koskullskulle där han var en av favoriterna till SM guldet skadade han ett knä så illa att karriären tog slut. På 80-talet var Åke tränare för Friska Viljor i Ö-vik och därefter förbundskapten och tränare för Svenska backhopparlandslaget och var med att utveckla v-stilen tillsammans med Janne Boklöv.

Posering framför uthoppet i Polisbacken

Tävling i Polstjärnebacken 1958

Polstjärnebacken revs 1968 / Inget mer hopp här inte…. Backen revs 1968 av värnpliktiga.

Olympiska spel Oslo 1952 / Hans Nordin Älgarna fattade tidigt intresse för skidsport. Han tränade i Polstjärnebacken i Hälletorp på lånade skidor. Nordin blev svensk juniormästare vid tre tillfällen i backhoppning. Hans Nordin deltog i backhoppstävlingen i olympiska vinterspelen 1952 i Oslo. Han var den först startande backhopparen i tävlingen. 104.102 betalande åskådare hade kommit till Holmenkollen för att se backhoppstävlingen, plus runt 30.000 som såg tävlingen från “Gratishaugen”, en backe utanför stadion där man gratis kunde se tävlingarna i Holmenkollen. Nordin låg på 12:e plats efter första omgången, men hoppade upp sig en plats i andra omgången och slutade på elfte plats, 19,5 poäng efter segrande hemmahopparen Arnfinn Bergmann och 13,0 poäng från pallen. Karl Holmström från Sverige tog sista pallplatsen.

Folkvandring till Hälletorpbacken

Hälletorpsbacken / År 1900 anlade men en hoppbacke vid Hälletorp. Denna backe var enligt uppgift efter ombyggnad på 1920-talet en av de största i landet. Man arrangerade årligen hopptävlingar som lockade många åskådare. Hälletorpsbacken var en naturlig backe eftersom den saknade hopptorn. Den kraftiga branten fungerade som ansats. Själva hoppet byggdes upp med hjälp av sten. Den revs i slutet av 30-talet eftersom backen ansågs vara farlig sedan en hoppare omkom i en kollision med ett träd.

Hälletorpsbacken vid Nationella skidtävlingar i Härnösand den 5 mars 1900.

Hoppbackar i Härnösand / Hälletorpsbacken byggd 1900 revs 1939 backrekord 48 meter. Fällebacken byggd 1921 revs 1923 backrekord 16,5 meter. Polstjärnebacken byggd 1943 revs 1969 backrekord 42,5 meter. Speckstabacken, byggd 1931 revs 1956 backrekord 54 meter. Vangstabacken byggd 1937 revs 1958 backrekord 18 meter. Kappelsbergsbacken byggdes 1944 och revs i mitten på 50-talet backrekord /37 meter. “Himmels” låg strax norr om Vårdkasen hopplängd 15 meter. Lövhällebacken låg vid Lövhällan strax öster om Sälsten hopplängd 20 meter.