KARL-HUGO JONSSON-ÄLGARNA

LÄNK TILL: INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Utansjö AIF / Karl-Hugo kom tidigt med i Utansjö AIF:s A-lag. Med på bilden är även en annan blivande älgaspelare, nämligen Östen Persson i bakre raden trea från vänster.

Flyttade 1946 till HärnösandSom 17-åring flyttade Karl-Hugo till Härnösand. Så småningom om kom han till IF Älgarna. Men det var inte lätt att ta plats som målvakt i A-laget, då i föreningen fanns Bengt “Zamora” Nyholm, som 1948 flyttade till Norrköping och IFK där och blev mycket framgångsrik med många landskamper. Och efter honom blev Kjell Nordberg ordinarie målvakt.

Första A-lagsmatchen 1949 Karl-Hugo gjorde sin första A-lagsmatch 1949. Men det blev bara en match. Av A-lagets 34 matcher det året vara Kjell Nordberg målvakt i 31 matcher, Zamora Nyholm och Sven-Erik Jonsson, Karl-Hugos bror, i en match vardera. Under 1950 fick Karl-Hugo chansen till ordinarie målvaktsplats och den tog han. Under 1949 förstärkte Älgarna sina tränareresurser med att under en viss tid ha Albin Dahl från Helsingborg som tränare tillsammans med Sicka Pettersson. Här syns Dahl med Karl- Hugo till vänster och Gösta Modig, Älgarnas ordförande, till höger. Platsen är Kanaludden.

Säsongerna 1950/51 och 1951/52 (höst – vår) spelade Älgarna i Södra Norrländskan med lag från Hälsingland, Medelpad och Ångermanland. Karl Hugo var ju ordinarie målvakt och fick under 1951 sitt stora genombrott. Efter framgång i Pressens lag mot UK togs han ut i landskapslaget i matcher mot
Västerbotten, Medelpad och Jämtland/Härjedalen. I laget fanns även älgaspelarna Lennart Gustafsson, Sven-Erik “Menke” Jakobsson, Östen Persson och Kjell Jonsson. Och inte nog med det – han blev även målvakt i Nordsveriges lag mot Nordfinland i en match i Wasa den 8 juli. Även Östen Persson deltog. Under 1952 spelade Karl-Hugo tre landskapsmatcher.
Efter serieseger i Södra Norrländskan 1951/52 spelade Älgarna hösten 1952 i div. III Norra med de övriga lagen Avesta AIK, Sandvikens AIK, Falu BS, IFK Östersund, Ljusne AIK, GIF Sundsvall, Gefle IF, Ludvika FFI och Spånga IS.

Älgarnas lag hösten 1952 Älgarna 1952 / Sittande fr.v. Lennart Gustavsson, Karl-Erik Billman, Karl-Hugo Jonsson, Olle Norberg, Sven-Erik Jacobsson. Stående fr.v. Bengt Nordlander, Lennarts Söderström, Bruno Nyberg, Östen Persson, Rune Öhman, Kjell Jonsson.

Framgångar i Svenska Cupen. Karl-Hugo räddar mot HIF. Lasse Lundqvist pustar ut. Älgarna gick långt i 1953 års Svenska cupen. Efter hemmaseger mot Fagerviks GF och bortaseger mot IK City, Eskilstuna mötte Älgarna den 19 juli Helsingborgs IF på Ängevallen. Inför en storpublik på hela 6 133 betalande vann HIF med hela 6-1. När det gällde landskapslaget 1953 blev det för Karl-Hugos del endast en match och då i B-laget.

1954 – benet avsparkat / Säsongen 1953/54 fanns Älgarna i det nystartade div. II Norrland, där man efter våromgången 1954 slutade på sjunde plats (10 lag). Under sommaruppehållet deltog Karl-Hugo i två landskapsmatcher och matchen Nordsverige – Nordfinland i Sandvik (Umeå)

Sedan hände det olyckliga. I vänskapsmatchen den 15 juli mot Sollefteå GIF på Ängevallen törnade Karl-Hugo ihop med en sollefteåspelare så olyckligt att ena skenbenet bröts och splittrades. Det visade sig vara ett allvarligt benbrott. Karl-Hugo gick med gips i ett drygt år och var sjukskriven i 18 månader.

Elitspelarmärket. 1954 fick Karl-Hugo Elitspelarmärket i guld och Östen Persson samma märke i silver.

Hösten 1956 kommer jag särskilt ihåg. Då fick jag göra min första A-lagsmatch och spela i samma lag som Karl-Hugo. Den 9 september mötte Älgarna Frånö SK på Kramfors IP och ställde upp med dessa spelare: Karl-Hugo, “Charlie” Janzon, “Penta” Åkerlund, Arne Söderström, Lasse Lundqvist, Bertil Astby, “Kocken” Hagberg, Kjell Jonsson, Östen Persson, “Gytta” Edfeldt och Sune Zeitz. Seriesegern gick till IFK Östersund hela nio poäng före tvåan Älgarna.

Säsongen 1956/57. Fotbollförbundets årsmöte 23 mars 1957 beslöt att spelåret från och med 1959 skulle vara vår-höst mot dittills höst-vår. För att komma i fas förlängdes 1957-1958 års serie med en höstomgång. Inför höstomgången 1957 hade Älgarna värvat målvakten Ulf Carlsson (senare Ulf Centing) från IFK Härnösand. Karl-Hugo fick således konkurrens och vaktade målet i bara fyra seriematcher hösten 1957. Under 1958 var Karl-Hugo A-lagets målvakt utom under de sista matcherna, då Ulf Carlsson fick vakta målet. Det blev ett bra fotbollsår för Karl-Hugo med toppspel i klubblaget och fina prestationer i två landskapsmatcher och matchen Nordsverige-Nordfinland i Sundsvall den 11 juli.

Ångermanlands landskapslag. Ångermanlands landskapslag mot Jämtland i Sollefteå den 2 juli 1958. Bakre raden fr v: Kjell Jonsson, Åke Agrell, Gunnar Ahnfeldt, Östen Persson, Sten Wester, Sten Briis. Främre raden fr v: Bertil Astby, Sven Kassman, Karl-Hugo, Arne Söderström och Lage Viklund. Sex spelare från Älgarna! Vi blev totalt utspelade i första halvleken och låg under i pausen med 0-3. Radikalt förändrad andra halvlek gav till slut hemmaseger med 4-3.

I en s k seriefinal i div. III i Sollefteå den 17 september 1958 möttes Sollefteå och Älgarna, som vann med hela 6-0! Här är det segrande laget: St. fr. v: Bertil Astby, Arne Söderström, Sten Wester, Karl-Hugo Jonsson, “Menke” Jakobsson, Lasse Lundqvist. Knäst. fr. v.: Kjell Jonsson, Ken Boström, Östen Persson, Rune Melin och “Charlie” Janzon.

Karl-Hugos sista säsong i Älgarna var 1959 och våromgången i division II Norrland. Han bidrog starkt med utmärkt målvaktsspel till att föreningen hade fem vunna matcher av åtta under våren. Under hösten blev Karl-Hugo blixtinkallad till bortamatchen mot Skellefteå AIK, sedan Uffe Carlsson inte hunnit hem efter en semesterresa.

Artikel i Västernorrlands idrottsarkiv. Västernorrlands Idrottshistoriska Sällskap bildades i januari 2011. I sällskapets verksamhet ingår bl a att ge ut en medlemstidning, Västernorrlands Idrottsarv, med fyra nummer per år. I nr 17, som utkom i december 2015, återfinns en tvåsidig artikel av Bo Östman efter samtal mellan honom och Karl-Hugo. Rubriken är: Karl-Hugo Jonssons utsparkar blev målgivande passningar……I artikeln säger Karl-Hugo bl.a att han har klubbrekordet i diskus för
Älgarna, att Putte Kock i samband med en match i Kramfors mellan en ångermanlandskombination och svenska B-landslaget frågat honom, om han kunde tänka sig att flytta till Stockholm och AIK och jobba som polis där, men att han svarat nej tack till detta.